Ultraprocessad mat innehåller ofta tillsatser, salt, socker och processade vegetabiliska oljor och har ofta ett lägre näringsvärde än oprocessad mat.
Ultraprocessad mat innehåller ofta tillsatser, salt, socker och processade vegetabiliska oljor och har ofta ett lägre näringsvärde än oprocessad mat.
Inte bara skräpmat utan även färdigrätter, diet- och frukostflingor kan tillhöra UPF. Enligt forskning är obearbetad mat kopplad till fetma, diabetes och andra sjukdomar. Ultraprocessade livsmedel kan också ha negativa effekter på aptitreglering, kaloriintag och tarmflora.
Industriellt bearbetade livsmedel spelar en viktig roll i utvecklingen av ett antal tillstånd och sjukdomar, t.ex:
Övervikt, fetma, cancer, depression, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom och demens.
Detta stöds av forskning från stora hälsostudier, många laboratorieförsök och kliniska studier med UPF.
Om du vill gå ner i vikt bör du minska ditt intag av ultraprocessad mat.
Ultraprocessad mat är den 4:e kategorin av livsmedel enligt internationella NOVA Food Classification System. Här klassificeras livsmedel efter graden av bearbetning:
1. Obearbetade / minimalt bearbetade livsmedel (t.ex. färsk frukt, grönsaker, spannmål, ägg, mjölk, kött)
– har inga tillsatta ingredienser eller konserveringsmedel.
2. Bearbetade ingredienser (t.ex. smör, salt, socker)
– används för tillagning men utgör inte en rätt i sig.
3. Bearbetade livsmedel (t.ex. konserver, ost, bröd)
– innehåller få bearbetade ingredienser men håller råvaran nära sitt naturliga tillstånd (ofta kategori 1 med tillägg av kategori 2)
4. Ultraprocessade livsmedel
– genomgår omfattande industriella processer och innehåller ofta konserveringsmedel, konstgjorda färgämnen, smakförstärkare och andra kemiska tillsatser.
Exempel på sådana livsmedel:
Siffrorna 1-4 anger i vilken grad råvarorna har genomgått industriella processer där den inre strukturen (livsmedelsmatrisen) har förändrats. Rangordningen beror på hur det enskilda livsmedlet har bearbetats.
Livsmedelsmatrisen är den övergripande strukturen och interaktionen mellan alla komponenter i ett livsmedel som påverkar hur det absorberas och smälts.
Näringsämnen som fibrer, vitaminer, sockerarter och vatten är organiserade i en naturlig struktur som kan påverka hur de tas upp och smälts i kroppen. I ultraprocessade livsmedel kan näringsämnen isoleras eller omorganiseras för att få en annan näringsprofil än den ursprungliga matrisen.
Forskning tyder på att omfattningen av de kemiska och mekaniska processerna i UPF påverkar tarmfloran och kroppens förmåga att tillgodogöra sig näringsämnena i maten.
Exempel på ultraprocessad mat är inte bara skräpmat som pizza och pommes frites. Barnmat, snacks, färdigrätter och dietprodukter är också UPF. UPF-livsmedel marknadsförs ofta som sockerfria, växtbaserade och fiberrika.
I västvärlden utgör UPF 50-60% av kosten, och för barn är andelen ännu högre.
En studie med två grupper på kost med och utan UPF visade att gruppen som dagligen intog UPF i genomsnitt konsumerade 500 kcal mer än gruppen som inte intog UPF. Båda dieterna hade exakt samma sammansättning av näringsinnehåll.
Studier har visat ett samband mellan intag av UPF och en ökad risk för övervikt, fetma, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Sambandet är fortfarande osäkert, men vissa forskare tror att den omfattande bearbetningen av livsmedlet har en inverkan på aptitregleringen eftersom energiintaget, mätt i kcal per minut, är betydligt högre för UPF.
En studie som publicerades i Neurology 2022 visade att en 10% ökning av UPF-intaget i kosten var förknippad med en 25% ökad risk för demens och 14% ökad risk för Alzheimers sjukdom.
En metastudie (som analyserar data från flera studier) visade att de som äter mycket UPF har en ökad risk att utveckla cancer i allmänhet.
En studie visade att för varje 10% ökning av UPF-intaget ökar den totala cancerrisken. Dessutom ledde en minskning av UPF-intaget med 10% till en minskning med upp till 40% av vissa typer av cancer i en studie som publicerades i The Lancet Planetary Health 2023.
Bukspottkörteln är särskilt utsatt för risk
Förutom cancer i allmänhet finns det en särskilt hög risk att utveckla cancer i bukspottkörteln. Risken var 49% högre hos personer som äter mycket UPF jämfört med dem som äter mindre.
Bukspottkörteln spelar en nyckelroll i matsmältningen eftersom den producerar matsmältningsenzymer och reglerar blodsockret, vilket är viktigt för energi och ämnesomsättning.
Forskning visar att effekterna av att konsumera UPF är mer uttalade än många andra livsmedel som rekommenderas att begränsas, till exempel rött kött. Dessutom verkar UPF påverka flera aspekter av den allmänna hälsan, i motsats till andra livsmedel som endast förknippas med enstaka sjukdomar eller cancerformer.
Källa: Ugeskriftet
Läs också: FIT för LIVET patientstudie om minskat sötsug med Wegovy®
FIT för LIVET kan hjälpa dig med råd, dosering, biverkningar etc. Och vi erbjuder dig ett nästan ”smärtfritt” viktminskningsprogram som bidrar till din hälsa och livskvalitet.
Vi hoppas självklart att du kommer att följa våra råd, men om du inte gör det ska du inte skämmas för det, för det är ditt liv och dina val, men som FIT för LIVET-medlem har du aktivt bestämt dig för att göra något åt din vikt och du betalar för dyr medicin. Så nu är det kanske dags att bryta de dåliga vanorna en gång för alla.
Läs om Jespers egen viktminskningsresa här.
“Min personliga kamp mot vikten och min medicinska erfarenhet motiverade mig att starta FIT för LIVET.”
