FAQ OM PROGRAMMET
Frågor och svar
Här hittar du svar på vanliga frågor om FIT för LIVETs program, medicinsk bedömning, kost, hunger, viktförändringar och fysisk aktivitet. Om du redan är medlem och har en personlig fråga ska du kontakta vårdteamet via patientportalen.
Frågor och svar
Om programmet
Hur fungerar programmet?
Programmet inleds med en individuell medicinsk bedömning. Vid videokonsultationen går ni igenom din hälsa, dina mål och dina förväntningar.
Utifrån bedömningen får du en individuellt anpassad plan. Läkare och sjuksköterskor finns tillgängliga online för rådgivning och uppföljning efter behov.
Kan programmet passa mig?
Programmet vänder sig till vuxna som lever med övervikt eller obesitas och önskar digitalt medicinskt stöd. Om programmet är lämpligt för dig avgörs genom en individuell bedömning av din hälsa och dina behov.
FIT for LIVET tar inte emot personer under 18 år.
Varför kan långsiktigt stöd vara värdefullt?
Viktutveckling påverkas av ett komplext samspel mellan bland annat arv, biologi, aptitreglering, sömn, stress, psykiskt mående, levnadsvanor och livsmiljö.
Långsiktigt stöd kan hjälpa till att skapa realistiska vanor, följa utvecklingen och anpassa planen när behoven förändras. Resultat och behov varierar mellan personer.
Medicinsk bedömning
Hur går den medicinska bedömningen till?
Inför konsultationen fyller du i ett frågeformulär om bland annat din hälsa, sjukdomshistoria och nuvarande situation. Under videokonsultationen går ni igenom uppgifterna, dina mål och eventuella frågor.
Den fortsatta planen anpassas efter den samlade bedömningen. Personliga vårdfrågor hanteras i konsultationen eller via patientportalen.
Varför tas inte blodprov automatiskt?
Blodprov behövs inte alltid inför starten av ett vårdprogram. Läkaren bedömer behovet utifrån din sjukdomshistoria, dina symtom och övriga hälsouppgifter.
Blodprov kan exempelvis vara aktuellt vid misstanke om låg ämnesomsättning eller andra sjukdomar och tillstånd. Du får information om provtagning om det bedöms vara relevant för dig.
Kostvanor
Behöver jag följa en särskild kostplan?
Du behöver inte följa en bestämd kostplan. Kosten är samtidigt en viktig del av hälsan och viktutvecklingen. Måltidsmönster, portionsstorlek och val av livsmedel kan behöva anpassas efter dina behov, preferenser och eventuella sjukdomar.
Vilka livsmedel är rika på protein?
Protein bidrar till mättnad och hjälper till att bevara muskelmassa under viktnedgång. Exempel på proteinkällor är ägg, fisk, fågel, kött, mejeriprodukter, baljväxter, tofu, nötter och frön.
Behovet varierar mellan personer. Den som har en njursjukdom eller andra medicinska behov bör få individuella råd.
Varför betraktas medelhavskost som hälsosam?
Medelhavskost innehåller ofta mycket grönsaker, baljväxter, fullkorn, fisk och omättade fetter. Kostmönstret har i forskning förknippats med flera positiva hälsoeffekter.
Hur påverkar alkohol vikt och hälsa?
Alkohol innehåller energi men bidrar lite till mättnad. Ett minskat alkoholintag kan därför vara en del av hållbara levnadsvanor.
Alkohol kan också påverka sömn, aptit och vissa sjukdomstillstånd. Om du har frågor som gäller din hälsa bör du vända dig till vårdpersonal.
Hur kan jag tänka kring socker och sötsaker?
Godis, kakor, läsk och stora mängder juice kan ge mycket energi utan att ge motsvarande mättnad. Det kan därför vara hjälpsamt att vara uppmärksam på mängd och hur ofta söta livsmedel och drycker ingår.
Det behöver inte handla om förbud. Ett upplägg som är realistiskt och går att behålla över tid är ofta mer användbart.
Vad är ultraprocessad mat?
Ultraprocesserade livsmedel är ofta industriellt framställda och kan innehålla flera tillsatser. Hit kan bland annat vissa färdigrätter, snacks, söta drycker och frukostprodukter räknas.
Observationsstudier har funnit samband mellan ett högt intag av ultraprocesserad mat och flera hälsoproblem. Samband visar inte att ett enskilt livsmedel orsakar sjukdom, men det kan vara bra att låta mindre bearbetade livsmedel utgöra basen i kosten.
Behöver jag undvika lightprodukter och sötningsmedel?
Det är inte nödvändigt för alla att helt undvika lightprodukter eller godkända sötningsmedel. De kan i vissa fall minska intaget av socker och energi, men vatten är vanligtvis det bästa valet som vardagsdryck.
Det viktigaste är kostens helhet, mängderna och vilka vanor som fungerar för dig över tid.
Viktförändring och hunger
Varför kan hungern återkomma?
Hunger kan förändras under och efter en viktnedgång. Kroppen kan reagera med ökad aptit och andra biologiska anpassningar som gör det svårare att behålla en lägre vikt.
Det betyder inte att du har misslyckats. Sömn, stress, måltidsmönster, livsmedelsval och fysisk aktivitet kan också påverka hungern. Personliga frågor bör tas upp med vårdteamet.
Varför kan viktnedgången stanna av?
Vikten minskar sällan jämnt från vecka till vecka. Vätska, sömn, stress, hormoner, förstoppning, aktivitetsnivå och förändrat energibehov kan påverka vågen.
Vid en längre platå kan det vara hjälpsamt att se över portionsstorlekar, måltidsmönster, fysisk aktivitet och återhämtning. Större förändringar bör planeras tillsammans med vårdpersonal om du har sjukdomar eller särskilda behov.
Fyra vanor som kan stödja viktstabilitet
I en tioårig observationsstudie av 2 886 personer som tidigare hade gått ned i vikt återkom flera vanor:
- regelbunden fysisk aktivitet
- ett stabilt måltidsmönster och uppmärksamhet på matvanor
- att följa vikt eller andra relevanta mått på ett sätt som fungerar för personen
- att behålla vanorna över tid och återgå till dem efter avbrott
Studien visar samband på gruppnivå och garanterar inte ett visst resultat för en enskild person.
Varför kan vikten förändras under klimakteriet?
Förändrade hormonnivåer
När östrogennivån minskar kan kroppens fettfördelning förändras, och mer fett kan samlas kring buken.Förändrad kroppssammansättning
Muskelmassan minskar ofta med åldern. Det kan påverka energibehovet även om mat- och motionsvanorna är oförändrade.Sömn och aptit
Sömnproblem och hormonella förändringar kan påverka hunger, mättnad och ork. Upplevelsen varierar mellan personer.
Fysisk aktivitet
Hur kan jag minska förlusten av muskelmassa vid viktnedgång?
Vid viktnedgång kan kroppen förlora både fettmassa och muskelmassa. Muskelstärkande träning och ett tillräckligt proteinintag kan bidra till att bevara musklerna.
Träningen behöver anpassas efter hälsa, funktionsförmåga och tidigare erfarenhet. Börja gradvis om du är ovan vid träning eller har besvär.
Hur mycket fysisk aktivitet rekommenderas?
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vuxna varje vecka är fysiskt aktiva i minst 150–300 minuter på måttlig intensitet eller 75–150 minuter på hög intensitet, eller en motsvarande kombination.
Muskelstärkande aktivitet rekommenderas minst två dagar i veckan. Långvarigt stillasittande bör begränsas och brytas upp med rörelse.
All rörelse räknas. Anpassa nivån efter dina förutsättningar och öka gradvis. Vid sjukdom, smärta eller nedsatt funktionsförmåga kan individuella råd behövas.
FIT for LIVETs app innehåller träningsvideor och möjlighet att registrera aktiviteter.
Hur kan jag minska mängden bukfett?
En större mängd fett kring buken är förknippad med ökad risk för bland annat högt blodtryck, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Det går inte att punktförbränna fett med en viss övning. Regelbunden konditions- och styrketräning kan däremot bidra till minskad total fettmassa och bättre hälsa. Även kost, sömn, stress och alkoholvanor kan ha betydelse.
Högintensiv träning passar inte alla. Den som är ovan, äldre eller har sjukdom eller smärta bör öka belastningen gradvis och vid behov få råd av vårdpersonal.