Så mäter du
midjan korrekt
BMI kan inte ensamt avgöra om en hög vikt påverkar hälsan. Midjemåttet ger ytterligare information om hur mycket fett som är samlat kring magen, även kallat bukfett eller äppelformad fettfördelning.
Bukfett? Ta fram måttbandet
Midjemåttet används som en indikator på mängden bukfett. Ett förhöjt midjemått är förknippat med en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.
Så mäter du midjan korrekt
- Stå upprätt och avslappnat med benen lite isär.
- Känn efter var den övre delen av höftbenet och den nedre delen av revbensbågen sitter. Placera måttbandet mitt emellan dessa punkter.
- Mät efter en vanlig utandning. Måttbandet ska ligga vågrätt runt kroppen, nära huden utan att dras åt.
Risken för vissa sjukdomar ökar redan vid ett midjemått på 80 cm eller mer för kvinnor och 94 cm eller mer för män. Vid 88 cm eller mer för kvinnor och 102 cm eller mer för män ökar risken ytterligare.
Ett förhöjt midjemått kan innebära en ökad hälsorisk även om BMI är lägre än 25.
| Midjemått män | Midjemått kvinnor | Risknivå |
| under 94 cm | under 80 cm | ingen förhöjd risk utifrån midjemåttet |
| 94–101 cm | 80–87 cm | förhöjd risk |
| 102 cm eller mer | 88 cm eller mer | ytterligare förhöjd risk |
Nedan visas en samlad riskbedömning utifrån BMI och midjemått.
| BMI | Obesitasklass | Man < 102 cm | Man ≥ 102 cm | |
| Kvinna < 88 cm | Kvinna ≥ 88 cm | |||
| Undervikt | < 18,5 | |||
| Normalvikt | 18,5–24,9 | |||
| Övervikt | 25,0–29,9 | |||
| Obesitas | 30,0–34,9 | I | Förhöjd risk | Hög risk |
| Obesitas | 35,0–39,9 | II | Hög risk | Mycket hög risk |
| Obesitas | ≥ 40,0 | III | Mycket hög risk | Mycket hög risk |
Klassificeringen visar en generell riskbedömning. BMI och midjemått behöver alltid bedömas tillsammans med andra individuella hälsofaktorer.
Källa: 1177 – Så bedömer du din vikt.
Midja–höftkvot
Som ett kompletterande mått kan midja–höftkvoten (WHR, waist-to-hip ratio) användas för att bedöma fettfördelningen och hälsorisken. Kvoten visar förhållandet mellan midjans och höfternas omkrets.
Så räknar du:
Dividera midjemåttet med höftmåttet: midja (cm) / höft (cm).
Exempel:
Om midjemåttet är 100 cm och höftmåttet är 95 cm blir kvoten 100 / 95 = 1,05.
En högre midja–höftkvot är förknippad med en ökad risk för vissa sjukdomar. En hög kvot definieras vanligtvis som:
> 0,85 för kvinnor
> 0,90 för män
Så mäter du midja och höft:
- Stå upprätt och mät midjan mitt emellan den nedersta delen av revbenen och den övre delen av höftbenet. Måttbandet ska ligga vågrätt utan att dras åt.
- Mät midjan efter en vanlig utandning.
- Mät höfterna där omkretsen är som störst.
Midja–längdkvot
Midja–längdkvoten (WHtR, waist-to-height ratio) visar förhållandet mellan midjemåttet och kroppslängden. En högre kvot är förknippad med en ökad hälsorisk. Måttet används som ett komplement till BMI och midjemått.
Så räknar du:
Dividera midjemåttet med din längd.
Exempel:
Om midjemåttet är 100 cm och längden är 170 cm blir kvoten 100 / 170 = 0,59.
Hur bedöms midja–längdkvoten?
En enkel tumregel är att midjemåttet bör vara mindre än hälften av kroppslängden.
Nedanstående generella gränser kan användas för vuxna med ett BMI under 35:
| Risknivå | Midja–längdkvot | Bedömning |
| Låg | 0,40–0,49 | Ingen förhöjd risk utifrån måttet |
| Förhöjd | 0,50–0,59 | Förhöjd risk |
| Hög | 0,60 eller mer | Ytterligare förhöjd risk |
Varför ökar bukfettet ofta under klimakteriet?
Fallande östrogennivåer och en förändrad fettfördelning under klimakteriet kan bidra till att mer fett lagras kring magen. Läs också om klimakteriet och hormonbehandling.